What a day.!

Vilken dag, eller snarare vilken dag och gårdag.! Efter helgens festande var jag plötsligt inte lika pigg som under mina nyktra veckor. Men dock lika festsugen. Då det var söndag var det däremot inte aktuellt med fest, som tur var.! Så det får vänta tills nästa helg. Istället blev det en hel dags sittandes vid datorn, doing nothing. För att sedan få besök av Bella och hennes bakkunskaper på kvällen. Det var mer än uppskattat och hennes kunskaper i köket var ju betydligt bättre än mina den dagen. Hon bakade den mest underbara kladdkakan som sedan förtärdes så mycket att vi mådde mer än illa. Jag däremot, skulle mot alla odds koka kikärtor mitt i natten, då jag inte varit särskilt planerande vid blötläggandet. Så när 8 timmar hade gått, visade sig klockan var närmare elva. Och jag påbörjade trots detta kokandet som skulle bli till en gigantisk sats hummus. Det var dock lättare sagt än gjort och jag blev kanske lite mer uppslukad av min blogg än jag borde. Den 2 timmars förväntade koktiden gick dock snabbare än väntat. Vi såg först på mord i sinnet, som var lika bra som vanligt. Men sen det slutat och Bella somnat var det svårare att både hålla koll på tiden och komma ihåg att vatten faktiskt kokar bort. Så några minuter för sent var vattnet borta, kikärtona svarta och jag ledsen och arg. Ett helt saneringsarbete påbörjades i köket som stank likt brandrök. Santi kom in, undrade vad som häne och påstod att det lukatde kaffe.. Jag förstår honom, fattar dock inte hur alla andra kunde undgå den starka röklukten.
Så när jag väl låg i min säng och hade skrubbat mina rökluktade händer med allrengöring, tänkte jag bara på hur lätt det skulle vara att brinna inne i dom här jäkla studenthusen.
På morgonen sov vi till nio iallafall och jag, som trodde mig börja klockan ett, slappade i pyjamas tills tio tiden. Förberedde mig för att gå till gymmet och var faktiskt på bra humör, när Kicki ringde kl tio och frågade varför jag inte var i skolan idag. Sovmorgon idag, jo tjena.. det var ju inte direkt sovmorgon och jag var genast mindre glad och mer stressad. Kom till skolan och då Edith inte heller gått på den tidiga föreläsningen sneakade vi in med en annan grupp vilket var lugnt. Dagen borde vara räddad, men inte då. Efter en sådan start är allting alltid lite mindre uppstyrt och man är alltid lite mindre fräsh. Jag kallsvettades hela dagen och kände mig allmänt risig. Detta trots min och Ediths lattelyx.! Som tur var mötte jag ingen särskild och kunde ostört smyga hem efter lektionen. Väl hemma har jag struntat i det tilltänkta gymmet och istället ätit kladdkaka. Rättfärdigade såklart det hela med att påstå att jag är alldeles för sjuk för att träna. Sanningen är dock en helt annan! Men duktig får jag bli en annan dag.
Imorgon ska jag klippa mig, då kanske jag iallafall känner att jag inte kan går runt som en sombie under luggen.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0